Hjälpmedel

Jag är hos min bror nu när storasyster är på dagis. Jag visste inte det innan men fick veta av pappa att sjukgymnasterna skulle komma till brorsan så han kunde få lite hjälpmedel eftersom han blir allt svagare. Kändes sådär att träffa människor som man brukar träffa inom jobbet, som kommer hem till oss och träffar mig så här. Kändes.... Fel.

Han fick en rullstol, några bälten som ska underlätta när han ställer o sätter sig, samt en toalettförhöjning.

När dom skulle hjälpa honom med detta och dom skulle prova dessa saker så fick jag en chock över hur försämrad han har blivit bara sen i söndags. Höger ben släpar allt mer och nu har även höger hand blivit slapp.

Och med tanke på mammas ryggskott och med en pappa som redan har en jätteond rygg, så tycker jag det är bättre för alla att dom får komma in till Hospice. Där det finns personal dygnet runt, med bättre hjälpmedel och plats och framförallt en trygghet om/när det väl händer något.

Givetvis känns det jävligt tufft bara tanken på det här med hospice. Men jag måste försöka vara realistisk och även tänka på mamma o pappa när dom själva inte gör det, utan bara tänker på lillebrors bästa.

Jag ser ju hur det här bryter ner dom båda något fruktansvärt, men främst mamma. Även pappa givetvis, men han vill nog helst försöka vara hemma så länge det går vad jag förstod det som....

Jag är kluven då jag inte heller vill ha honom till hospice o veta att han förmodligen aldrig kommer komma hem igen, men samtidigt så får inte mamma och pappa gå ner sig totalt för detta. Förhoppningsvis ska iallafall dom få några fler år ihop....

Kärlek//R