Annan forskning
Tufft för partner till cancersjuk - Dagens Medicin
Att leva ihop med en person som drabbas av cancer kan vara tufft psykiskt. En studie från Sverige och Danmark pekar mot att partner till cancerpatienter löper högre risk än andra att drabbas av psykisk sjukdom. Länk
Ny publicerad artikel om tonåringars sorgereaktioner
En ny artikel i BMC Palliative Care av Dröfn Birgitsdottir om tonåringars sorgereaktioner och upplevelser, efter att ha förlorat en förälder i cancer. I den nationella studien, där 622 unga vuxna som har förlorat en förälder i cancer under tonåren deltog, rapporterade mer än hälften att de inte hade hittat ett sätt att sörja som kändes okej. Detta visade sig vara starkt kopplat till obearbetad sorg på lång sikt (6-9 år senare). Att vara en man, att ha haft bra familjesammanhållning efter dödsfallet och att ha haft möjlighet att prata om det som var viktigt med den döende föräldern innan dödsfallet visade sig vara skyddande faktorer, kopplade till att hitta ett okej sätt att sörja efter dödsfallet.
Att möjliggöra ett sista samtal med sin döende förälder, ge stöd för en god familjesammanhållning och att ge tonåringar kunskap om vanliga sorgeupplevelser kan möjligen bidra till att förhindra långvarig obearbetad sorg. LÄNK>>
Informell vård - Lugncacner
De totala kostnaderna för lungcancer i Sverige år 2019 beräknades till 6,1 miljarder kronor. Den största enskilda kostnaden var produktionsbortfall som beräknades till totalt tre miljarder kronor, alltså nära hälften av de totala kostnaderna för lungcancer. Informell vård, som uppstår då anhöriga lägger obetald tid på att vårda en närstående, uppskattades till 9 procent av de totala kostnaderna. Sjukvårdskostnaderna för lungcancer exklusive kostnader för läkemedel beräknades till 1,4 miljarder kronor vilket motsvarade 23 procent av de totala kostnaderna. Läkemedelskostnader utgjorde 19 procent och uppgick till 1,1 miljarder kronor. Läs mer>> (sid 14)
Att bli anhörig eller närstående förändrar äldres parrelation (Doing informal care)
Studie av Frida Andréasson. Analys hur informell omsorg kan förstås i relation till anhörigas och närståendes identitetsskapande, deras sätt att se på och förstå sin parrelation och vilken betydelse den informella omsorgssituationen har för deras sociala hälsa.
LÄNK till avhandlingen
Anhörigas vårdkonsumtion i Sverige.
Den totala kostnaden för anhörigas vårdkonsumtion ökade året efter cancerdiagnos från 211 853 till 455 000 kronor. Källa: LÄNK (sid. 68)
Anhöriga löper 25 % större risk att bli sjuka.
Personer som är gifta eller sambos med en cancerpatient blir ofta själva mer sjuka under året efter partnerns cancerdiagnos. En bakomliggande orsak kan vara en känsla av utestängdhet, visar cancersjuksköterskan Katarina Sjövall vid Lunds universitet. Katarina Sjövall säger i sin avhandling, från 2010, att anhöriga som är gifta eller sambos med en cancerpatient löper 25 % större risk att bli sjuk i andra sjukdomar, som psykiatriska och hjärt och -kärlsjukdomar, på grund av den stress man lever under. Källa: LÄNK
En anhörigvårdare sparar pengar åt samhället.
I Catarina Sjölanders avhandling, från 2011, har i den hälsoekonomiska delen av hennes avhandling kommit fram till att anhörigvårdaren i genomsnitt sparar cirka 300 000 kronor om året åt samhället i lönekostnader. Uppgifter om den totala kostnaden saknas. Det kan handla om vilka merkostnader får en arbetsgivare när en anhörig är sjukledig och utebliven inkomst för den sjuke och den anhörige osv. Avhandling av Catarina Sjölanders.Källa: LÄNK
I den sjukes skugga av Arna Hauksdóttir
Forskning visar att nära anhöriga till patienter med svåra sjukdomar som cancer själva riskerar att bli sjuka på grund av den psykiska påfrestningen. Något som vården hittills har tagit väldigt lite hänsyn till. Sjukvården prioriterar självklart patienten och dennes behov, medan den anhörige ofta blir helt ignorerad i vården. Men på senare tid har allt mer information kommit fram som pekar på de anhörigas utsatta situation. Anhöriga till svårt sjuka patienter riskerar att själva bli sjuka av att vara just anhöriga. En nyligen publicerad studie av närmare 700 svenska änkemän som förlorat sin hustru i cancer visar att kronisk smärta, depression, ångest och sömnsvårigheter är betydligt vanligare fyra till fem år efter hustruns bortgång bland de män som var dåligt förberedda på hustruns död jämfört med de män som varit väl förberedda. Läs artikeln hä>>
Gunnar Steineck - Tidig förlust av en förälder är en tragedi och en allvarlig händelse i livet.
In a nationwide population-based study of 622 of 851 (73 %) youths who as teenagers 6 to 9 years earlier had lost a parent to cancer, we explored the magnitude of unresolved grief and its association with psychological and physiological morbidity. Participants answered a study-specific anonymous questionnaire including questions about if they had worked through their grief and about their current health.
Gunnar Steineck, läkare och professor på Göteborgs universitet. Publikationen "The early loss of a parent is a tragedy and a serious life event" This study investigated grief resolution and morbidity in cancer-bereaved teenagers 6 to 9 years after the loss of a parent to cancer. LÄNK 1, LÄNK 2 Depression vanligt hos anhöriga (Lyssna på vetenskapsradion om detta här.) Att vårda en sjuk anhörig kan ge stora påfrestningar. En ny studie som presenterats vid Palliative Care in Oncology Symposium i USA visar att vård av anhöriga kan innebära stora påfrestningar. Studien visar att var tredje person som tar hand om någon anhörig som drabbats av cancer har höga nivåer av ångest- och depressionssymtom, och samtidigt ofta hälsoproblem i och med sömnbrist. Forskarna menar att studien visar på vikten av att ge anhörigvårdare rätt stöd och avlastning. Källa: Kent EE, at al. Abstract 4. Scheduled for presentation at: Palliative Care in Oncology Symposium; Sept. 9-10, 2016; San Francisco.
Att mista ett barn i cancer.
Ulrika Kreicbergs, sjuksköterska vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, kontaktade föräldrar i Sverige vars barn dött i cancer under åren 1992 till 1997 med en metid framtagen av hennes huvudhandledare professor Gunnar Steineck. Det var ett frågeformulär som utarbetats med hjälp av djupintervjuer i flera steg med föräldrar som också mist ett barn i cancer. 449 föräldrar besvarade frågeformuläret (svarsfrekvens 80 procent). Dessutom ingick en kontrollgrupp med slumpmässigt utvalda föräldrar till friska barn i samma ålder, samma kön och bostadsort som de cancersjuka barnen. Källa: LÄNK
- Det visade sig att det finns en obefogad rädsla inom professionen att närma sig föräldrar långt efter det att deras barn dött. "Man ska inte riva upp gamla sår" har det hetat. Tvärtom var de allra flesta föräldrarna tacksamma för att få dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser i samband med barnets sjukdom och död. Där fanns ett stort uppdämt behov, berättar Ulrika Kreicbergs.
Resultat visade bland annat att Föräldrar till barn som dött i cancer påverkas psykiskt lång tid efter dödsfallet. Många föräldrar ångrar att de inte talat med sitt barn om döden och de berörs ännu fyra till nio år efter barnets död av att det inte fått tillräcklig smärtlindring.
Några andra viktiga resultat var: - att ingen förälder ångrat att den talat med sitt barn om döden - att knappt en tredjedel av föräldrarna upplevde att de fått ta ett alltför stort ansvar under barnets sista levnadsmånad, de hade önskat att "bara få vara förälder" - att den smärtlindring barnet fått varit otillräcklig - att ökad risk för ångest och depression fanns kvar hos föräldrarna under lång tid, fyra till sex år efter barnets död. Först efter sju till nio år var risken för psykisk ohälsa densamma som hos kontrollgruppen. Psykisk ohälsa när ett barn dör i cancer. Föräldrar som mist ett barn i cancer påverkas psykiskt lång tid efter dödsfallet. Dessa föräldrar har högre risk än andra föräldrar att drabbas av ångest och depression upp till sex år efter förlusten. Kan Ulrika Kreicbergs forskning reducera risken för psykisk ohälsa hos efterlevande familjemedlemmar? Källa: LÄNK
Family Cohesion after Losing a Parent to Cancer as a Teenager and Long-term Health and Wellbeing.
Dröfn Birgisdóttir har forskat i hur tonåringar som förlorar en förälder i cancer klarar sig på längre sikt, både vad gäller hälsa och välmående. Forskningen visar samband mellan familjesammanhållningen året efter dödsfallet och tonåringarnas fortsatta hälsoutveckling, där en bra sammanhållning minskar de negativa effekterna av förälderns bortgång. Studien gjordes på över 600 personer, mellan sex och nio år efter att de förlorat en förälder.
Dröfn Birgisdóttir vann pris för sitt abstract till postern ”Family Cohesion after Losing a Parent to Cancer as a Teenager and Long-term Health and Wellbeing” på årets stora kongress EAPC i Köpenhamn 8-10 maj 2015.
Hela familjens hälsa påverkas när en familjemedlem har cancer
Marie-Louise Möllerberg disputerade den 8 december. Hennes doktorsavhandling "Families' life situation when living with cancer: aspects of health and family sense of coherence" finns att läsa i fulltext här. Källa: LÄNK
Tre år efter en partners död mår man fortfarande dåligt
Amerikansk studie. Tre år efter en partners död mår man fortfarande dåligt. Man antar att så fort man slutat med vårdandet av en anhörig, kommer stressen att försvinna. Ändå fann forskare att även tre år efter en partners död fortsatte vissa anhöriga att uppleva depression och ensamhet. I ett försök att återvända till det normala, kan anhöriga behöva söka hjälp depression också. Källa: ©Family Caregiver Alliance
Caregivers show higher levels of depression
Anhörigas hälsa i USA. The FCA, Family Caregiver Alliance har gjort en stor sammanställning om hur de anhöriga mår i USA, ta del av den här: LÄNK