Stenen

Har ett par riktiga skitdagar. Gråten bara kommer över minsta grej som påminner om lillebror.

Kanske för att det är student-tider. Igår hängde vi på lite saker till lillebrors kompis. Det var jobbigt o kämpigt att hålla igen tårarna, men det gick. Iallafall bland folk. Imorgon ska våran kusin ta studenten o det kommer bli ännu jobbigare. Att se henne springa ut, att se släkten och veta att lillebror fattas oss. Han skulle säkerligen hålla ett tal för henne, han tyckte om att göra såna saker.

När han själv tog studenten var han överlycklig o något han verkligen såg fram emot.

Nu har även hans gravsten kommit upp. O jag sitter just nu här o bloggar. Lyssnar på musik o minns honom.

Han fattas mig.