Tankesätt

Jag har inte riktigt kommit in i det här tankesättet att lillebror inte kommer tillbaka. Att det aldrig blir som förut.

För mig är han fortfarande på en längre resa o kommer tillbaka. Vissa dagar iallafall. Dom sämre dagarna är då jag vet att jag aldrig får se honom igen.

Jag vet att jag måste acceptera att han inte finns längre.

Men det är så jäkla svårt. Och en stor del av mig vill inte acceptera o inse att han är borta.

Det är än så länge så färskt alltihop att jag inte ens vill läsa min blogg som jag skrev när han ännu var i livet. Kort går bra att se på honom, men filmklipp vill jag inte heller se än. Det gick bättre i början, men nu har det blivit svårt igen.

Hans röst hör jag dagligen i olika saker jag gör.

Ställer mig fortfarande frågan hur fan det kunde bli så här.

Hur fan kan han inte finnas längre??