19:45

19:45 idag så är det exakt ett år sen som mamma somnade in. Jag minns den dagen som igår. Vid denna tiden så var jag hemma och umgicks med min familj, efter att ha sovit hos pappa och mamma och hört hennes andetag hela tiden. Värst var dagen när hon fick d sk uppsvinget och pratade helt osammanhängande och ville ha saker att äta/dricka hon inte kunde få. Och se rädslan i hennes ögon, 30 år i vården så vet hon nog vad som hände.

Saknaden är hemsk. Veta att hon aldrig mer finns är hemskt att veta.

Men måste gå vidare, jag fokuserar på det som gör mig glad. Vet mamma hade stöttat mig.

Ta vara på tiden vi har på jorden. den kan ändras snabbare än man tror.