Nej!

Igår så ringde jag pappa för att kolla så allt hade kommit inför att mamma skulle komma hem. Istället fick ja ett besked jag inte ville ha. Mamma har svårt och få fram orden, eller dom kommer fram men meningarna är helt osammanhängande. Hon förväxlar ord och vissa ord är svårare än andra och få fram.

Alla är vi rädda att det ska vara mer tumörer nu, och att det ska ha satt sig i hjärnan. Men det kan samtidigt vara nåt kärl som har svullnat upp och därför ska dom prova med kortison. Idag så blir det även röntgen. Så mamma får inte komma hem idag, dom satsar på måndag istället.

Hon kan prata om hon tar det lugnt, och hon har ingen anledning och prata fort. Jag e livrädd att slutet närmar sig mer och mer. Inte nu, inte nu när hon äntligen ska få komma hem. Och när hon har klarat all annan skit så vill vi inte ha mer nu.

Idag ska jag gå till läkaren för jag har mer och mer stresssymptom och jag har varit dålig med feber och kass mage. Och yr och svimfärdig. Så min kropp säger ifrån att det räcker nu. Även jag behöver hjälp för att klara av detta.