Slappna av

Vågar man slappna av eller ska man gå spänd mer än vad man gör för att vara beredd på att det kommer en skit nyhet om mammas tillstånd nu när man liksom har en paus från allt?

Jag vet inte vad man vågar göra. Hela familjen och släkten går och väntar på resultatet från röntgen. Pappa tror att läkarna döljer nåt för att man inte fått nåt svar vad som händer. Men jag vill inte tro att det är så. Är det så ,så kommer det ta hus i helvete kan jag säga. 

Mamma vill bara hem, hon är så trött på sjukhuset nu. Arbetsteraputen har ju varit hemma och kollat hur det ser ut hemma hos mamma och pappa. Men man kan inte bara skicka hem mamma heller. Det är mycket som ska fixas ändå. Att hon får en smalare rullstol är en grej. Att hon kommer få sova på nedervåningen är en annan sak. Men sen är det med och sköta sin hygien. Visst hon kommer ju inte röra sig så pass så hon blir svettig men man vill ju ändå känna sig fräsch. Tvättas i sängen är inte nåt som pappa accepterar, inte heller att åka iväg till ett äldreboende och få hjälp att tvätta sig. Då ska det ske på en viss tid, det ska hämtas, det ska finnas personal som kan hjälpa henne. Och om mamma känner sig ofräsch en dag så kanske hon får vänta 2-3 dar innan hon får komma och duscha. Det är inte vettigt. Visst det går ett tag men inte en längre tid. Så det blir och kolla om dom ska sätta in en trapphiss och även en annan duschkabin hemma hos dom. Sen altandörren måste breddas för där e jättesmalt, så hon kan komma ut.

Vi vill alla att hon ska komma hem nu. Men är rädd att när allt väl är gjort hemma hos dom så mamma kan komma hem att hon ska bli dålig igen. Försöker inte tänka så men det finns i bakhuvudet. Visst är det skönt att inte ha en tid som dom tror att hon går bort, men samtidigt är det jobbigt och leva i ovissheten. 

Allt är en vanesak. Innebär allt jobb i deras hus att mamma får komma hem och njuta av den sista tiden vi har ihop är det värt att kämpa för allt. 

Dom har dock inte provat om mammas ben bär henne, vet inte varför. Man måste ju prova. Det enda som händer är att hon säger att det inte går så får man lägga henne igen. Visst det blir en påfrestning på henne men man ska ju inte behandla henne som att hon e dömd och sitta i stolen, man måste ju öva. Får även där se vad som händer under tiden. hade hon kunnat gå med hjälp av en rullator hade det vart drömmen just nu, men först ska hon hem!