Kapitel 7

Här kommer några hälsningar till min Älskade Älskade  Mia

Du är det finaste vi vet du är det dyraste i värden. Du är som stjärnorna som vindarna som fåglarna som blommorna. Du är den starkaste som vi vet Du är den som kämpat mest av oss alla. Du är vårt hjärta våra lungor. Du är den vi vill vara. Vi har vandrat samma vägar. Vi har burit samma bördor. Vi har sätt samma stjärnor. Vi har delat samma drömmar. Du är med oss vart vi går. Du är med oss alla dagar. Du är den vi kunde vara.  Vi minns de stunder vi haft av sorg och glädje, gråt och skratt Vi minns det som det var igår Men Mia nu har du äntligen fått färdas en sista resa. Nu ska du äntligen få komma hem, Vi saknar dig så. Men du kommer alltid att finas med oss vart än vi går

Älskade Mia

Tack till alla ni som var med och tog ett sista farväl av Mia och tog del vår av vår stora sorg efter älskade Mia 

-------

Grattis på Morsdag Älskling Jag Älskar dig så och saknar dig och det är så tomt utan dig.

-------

Mia jag saknar dig så det är så tomt utan dig. Men jag är ute hos dig varje dag, Och tänker på dig.

Här (på kyrkogården) får jag lugn och ro hos min Älskade Mia snart har det gått 3 månader sen du lämnade oss

------

Idag skulle Vår Älskade Mia bara fyllt 57 År

Mia, du var den vackraste och den som kämpade mest av oss all. Du kommer alltid att finnas med oss var än vi gårVi kommer alltid att minnas dig för den du var med glädje och sorg.

Du var den som kämpade mest av oss alla. Du var som solen som luften i våra lungor som blommorna på marken och du var den vi skulle vilja vara. Och du kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Mia du var så vacker ända in i det sista. Vi fick så många finna stunder tillsammans. Vi kommer aldrig att glömma dig. Vi tänker på alla våra minnen vi har från Gotland där vi tillbringade så många somrar. När du red ut i den finna Gotländska naturen och alla Grillkvällar uppe på gården där vi bodde. Och alla våra glasbruksrundor vi gjorde till Småland och så minns vi vår underbara resa till Castelvecchio di Rocca Barbena. Långt upp i berget i Ligurien i Italien där vi fick träffa alla Björn Afzelius vänner. Vi fick se hur vackert livet kunde vara och hur underbart det var. 

Mia du var så vacker vi saknar dig så. Du var den vi skulle vilja vara och saknaden efter dig är så stor. Du var den som kämpade mest av oss alla trots alla resor till sjukhusen som vi fick göra med alla behandlingar och alla operationer och andra besvär som du fick genom lida 

Men du ville aldrig ge upp och du hade alltid ett leende på dina läppar och var alltid glad Du var vår HJÄLTE som kämpade mot din sjukdom i så många år. 

Men till sist orkade inte ditt Hjärta mer och du fick somna in med din familj vid din sida.

 Tack min älskade livskamrat för den tiden som jag fick med dig men saknaden är så stor.

-----

Älskade Mia. I dag är det 4 månader sen du lämnade oss i stor sorg saknaden är så stor.