Stress

Den känslomässiga stormen har bytt skepnad. Den har bytts ut från tårar till en inre stress. Magkatarren gör sig påmind trots att jag tar mediciner varje dag, så den har jag fått öka lite. O den här spänningshuvudvärken. Aj aj aj.

Samtidigt som sömnen givetvis har tagit sig en törn.

Men med det sagt så kommer även tårarna också. Men inte lika ofta.

Kanske har jag gått mot en ny del av krishanteringen.

Men jag ska absolut inte klaga. Min bror har det så mycket värre. Och det känns så respektlöst att klaga över lite huvudvärk eller vad det nu är.

Idag är jag och min lilla tjej hos min bror. Vi kom lagom tills dom skulle äta frukost så det var mysigt att få göra det, det händer ju inte så ofta :)

Men bror blev trött o nu ligger vi i våra föräldrars säng. Mina föräldrar gick en promenad med Leora och jag är kvar hos min bror som sover så tungt.

Nu har han inte haft någon kramp sen i söndags och det är vi givetvis väldigt glada för. Men nu har tröttheten tagit över istället. Han sover i stort sett hela dygnet. Orkar gå på toaletten och sen måste han lägga sig igen. Men framåt em så kan han piggna till sig o då kanske han orkar med en liten liten promenad.

Det finns så mycket jag vill skriva men just nu vill jag bara njuta av stunden och få höra hans andetag.

Ta hand om er. Kärlek//R