Glad påsk, eller ...

Hej alla cancerkompisar! Påsk, hur gör du? Går det att fira, eller? Så skrev vi inne på onlineforumet och här kommer några av de anhörigas röster.

 - Jag ”firar” påsken i ensamhet. Förra påsken hade Lena permission från sjukhuset och låg mest och vilade sig. Så här efteråt inser jag att det var då, under påsken, som cancern fick ett allt fastare grepp om henne. Tre veckor senare raderade en stroke ut hennes personlighet och ytterligare två månader senare avled hon efter drygt två års kamp mot cancer-helvetet. Påsken gör att alla dessa minnen flyter upp till ytan men det går, trots allt, att leva vidare tack vare både gamla och nya vänner.

Önskar alla Cancerkompisar en så Glad Påsk som ni förmår.

Kram Peter L

- Förra året på torsdagen innan påsk kom jag och mitt äldsta barnbarn hem från fyra dagar från London där vi skapade fina minnen. Helgen firade jag med hela familjen. På tisdagen efter hade vi urnsättningen av min man. Det är ett år sen 18 april, men livet går vidare som det måste. Nu i helgen ska åka på konstrunda i Skåne med min yngsta dotter och hennes familj och sen äta påskbord. Önskar er alla som läser detta en fin påsk,

kramar Margareta

 - Min man får permission när han orkar.Blir lite påskäggsjakt till barnen annars inget vi firar i år.

Men glad påsk till er Annakarin

 - Vi ska försöka ha en fin påsk. Maken har blivit piggare nu, det har äntligen vänt efter en extrem trötthet efter andra cytostatikakuren. Vi är på landet under påsken och vi ska bara rå om varandra ❤ ha en fin påsk cancervänner och ta hand om er.

Eva H 

 - När Janne levde "firade" vi inte påsk på nåt specielt sätt,det var mest skönt att att vara ledig.Visst tog vi en sillamacka med en öl efter en långpromenad,och nån dag träffade vi barnen för kanske en lammstek. Idag hälsade jag på Janne på Minneslunden,som vanligt kom tårarna.Efteråt gick jag en lång promenad runt Kalkbrottet i Limhamn. Kände hans närvaro på höger sida,vi har promenerat,vandrat och cyklat massor av kilometer i 48 år tillsammans.Det kändes bra efteråt,att röra sig hjälper på "ensamheten" Imorgon blir det en utflykt till "Skrylle" utanför Lund med barn och barnbarn.Matsäcken blir vår "påskmiddag" .Var rädd om er alla ni som "står bredvid" eller lever med sorgen efter att ha mist en älskad.

Karin