Artikel Göteborgsposten 9 september 2019
En av tre får cancer men många fler drabbas
En av tre får cancer – men inte enbart den som blir sjuk drabbas. Att vara närstående till någon som insjuknat i cancer är svårt och kan kännas ensamt. Möjligheten att träffa andra som befinner sig i en liknande situation har dock visat sig betydelsefullt.
När Inga-Lill Lellkys man blev sjuk i cancer sjukskrevs hon själv i omgångar. För att hantera oro och ångest fick hon tid hos en kurator som vid ett tillfälle frågade ”vad mer kan jag göra för dig?”. Inga-Lills svar blev att hon skulle vilja komma i kontakt med någon annan som hade det som hon. På så sätt fick Inga-Lill en cancerkompis och i slutänden ledde det till att hon, tillsammans med dottern Alexandra Lellky, grundade Cancerkompisar.se, som beskrivs som ett dygnet runt-öppet onlineforum där närstående till cancerdrabbade kan få kontakt med varandra.
– Att ingen ska bli sjuk av att vara anhörig, det är vår stora vision, säger Alexandra Lellky. Och ett sätt att förhindra att man blir sjuk är att få stöd av andra i samma sits.
Förra året genomfördes en utvärdering av Cancerkompisar.se, av Regionalt Cancercentrum Syd, vilket visade att forumet upplevs som ett viktigt stöd. På Cancerkompisar.se finns möjlighet att matchas ihop med någon med en liknande anhörigbakgrund – därefter kan man välja om man vill träffas i verkligheten eller ha kontakt på annat sätt. Cancerkompisar, som är en ideell förening, arbetar även med att synliggöra närståendefrågan inom cancervården.
– Detta är en dold grupp som mår dåligt och inte vågar berätta om det, vi är deras röster, säger Alexandra Lellky. Vi har själva varit där och fann då att mer behövs göras. I samarbete med Anhörigas Riksförbund och Cancerfonden är vi starka att påverka inom vården.
Vad är er förhoppning inför framtiden?
– Att alla som behöver det ska kunna får en cancerkompis. Men för att nå dit krävs engagemang av oss, av beslutsfattare och inte minst av samhället. Det krävs att vi sprider kunskap kring anhörigskapet – och att anhöriga vågar berätta om när de mår dåligt.