"Cancerkompisar" hjälper varandra igenom det svåra

Att vara anhörig till en cancersjuk partner eller annan anhörig kan vara bland det svåraste som finns att gå igenom. Vem förstår en anhörig bättre än en annan anhörig. Det var idén som Inga-Lill Ekholm Lellky fick.

– Vi fick veta att min man bara hade tre månader att leva, berättar Inga-Lill. 

Inga-Lill berättar för Nina om hur maken Björns sista tid, bland annat att hennes man friade och att hon svarade ja, fast att hon egentligen tänkte; men det är väl ingen idé. Han ska ju ändå dö. 

– Sedan ligger allt fokus på den sjuke. Den anhöriga ber inte om hjälp. Det är ju han som är sjuk. Det är ju inte jag. 

I ett samtal med sin terapeut sa Inga-Lill att hon önskade kontakt med någon annan som levde under samma förhållanden som hon själv gjorde och till slut hörde Gertrud av sig. 

– Hon betydde ju allt. Jag blir lite rörd när jag tänker på det. Hon förstod ju precis vad jag talade om. Och även om en anhörig kommer att överleva tar det flera år innan personen är friskförklarad och tiden kan vara svår. 

Sidan Cancerkompisar.se är ett resultat av Inga-Lills möte med Gertrud.

- Jag skapade sidan med min dotter och min son och vi blev förvånade över intresset. Vi la upp en enkel hemsida och en Facebooksida. Vi blev överrumplade. Där satt vi med 400 personer som vi skulle matcha ihop. 

Lyssna gärna på intervjun här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=6245112